Ridlägret vs träningslägret

Hästar, ridning, bad, nya kompisar, bus och fullt ös. Dessa ord sammanfattar sommarens roligaste vecka, ridlägret/träningslägret!

Mer en rolig grej

Jag har under alla mina år som ryttare gått på ridläger nästan varje sommar, det har alltid vart sommarens höjdpunkt. När jag var mindre så gick jag på ridläger på kommunens ridskola, vi var en grupp på ca 15st jämnåriga killar och tjejer som skulle tillbringa mån-fre tillsammans med våra fyrbenta vänner. Upp till ungefär 11 års ålder handlade ridlägret mer om alla nya kompisar, allt lekande och busande emellan ridpassen än om själva ridningen. Vi åkte dit på morgonen, red två ridpass, lekte med alla kompisarna och åkte sedan hem för att somna gott på kvällen och längta till nästa morgon. Dessa ridläger var toppen för tjejerna och killarna som inte hade tillgång till en egen häst eftersom att du under denna vecka fick låna ridskolans hästar och deras utrustning.

Lära sig stå på egna ben

Samma år som jag skulle fylla 12 år fick jag åka på mitt första träningsläger. Träningslägret delar många likheter med ridlägret men också lika många olikheter. Jag åkte på ett träningsläger i Norrköping, jag hade med mig min ponny Scott. Vi skulle bo i Norrköping tillsammans med andra tjejer och deras ponny under 7 dagar. Detta var första gången jag var iväg med min ponny utan mamma eller pappa som hjälp. Jag var ganska nervös över att för första gången ha ansvar över min ponny helt själv. Men allt löste sig och vilken fantastisk vecka det blev.

Vi bodde på en gård i små stugor, vi bodde 8st i varje stuga och hade hästarna precis utanför. Vi red två stycken pass per dag och låg verkligen i hård träning med allt focus på att bli bättre och utmana oss själv med vår ponny. Emellan passen så var det mycket att fixa med i stallarna och i stugorna. Vi 12-åringa tjejer som bodde där vart väldigt duktiga på att hjälpa varandra. Eftersom att ingen utav oss hade föräldrar där så fick vi hela tiden hjälpas åt med allt och ställa upp för varandra. Det är väldigt fint nu när jag tänker på det sex år senare, om någon hade ett problem, så stod det på tre minuter 30st som var villiga att hjälpa dig att lösa problemet. Vi vart också väldigt bra på att samarbeta och sätta upp system för vem som skulle göra vad, för att få dagarna att gå ihop på ett smidigt sätt.

Eftersom vi alla bodde där fick vi snabbt en fin gemenskap, på kvällarna så åt vi middag ihop, lekte olika lekar, badade och spelade kort inne i stugorna. Många utav kompisarna jag fick under denna vecka är mina kompisar än idag och vi har fortfarande bra kontakt trotts att vi är utspridda över hela landet.

Växte som människa

Under denna vecka skulle jag vilja säga att jag växte som människa, jag fick ta ansvar för en häst helt själv, jag fick passa tider och hålla koll på var jag skulle vara och när utan mammas hjälp. Samt att jag fick lära mig att sammarbeta med alla på olika sätt.