Ridtävlingar i världen

Det finns många olika typer av ridtävlingar, distansritt, voltige, western, monté, hoppning, reining, dressyr för att bara nämna några. Det finns en mängd olika undergrenar inom varje gren man kan tävla i.

Grenar inom ridsporten

Dressyr- Det finns olika dressyrprogram som går från Lätt C till Grand Prix och Grand Prix Special som är dressyrens obligatoriska program. Finaler i dressyr avgörs oftast i kür, det fria programmet till musik. Det finns fem domare, sju vid världsmästerskap och världscupfinaler, som följer ekipagets minsta rörelse. Poängen från alla domare läggs ihop och görs om till procent vilket blir ekipagets slutresultat. Domarna sätter poäng mellan 0 och 10. Dom tittar extra noga på hästens spänst, lydnad, framåtbjudning och elasticitet i rörelserna och ryttarens inverkan. I kür komponerar ryttaren sitt eget program och väljer musik. Det är naturligtvis vissa rörelser som är obligatoriska. Küruppvisningarna ligger oftast på en betydligt högre nivå än de traditionella programmen. Distansritt – Distansridning är ett sätt att kombinera lusten att tävla med glädjen av att rida i skog och mark. I Sverige finns det tävlingar på distanser upp till 160km som slutförs på en dag. Sen finns det också tävlingar som pågår i dagar. Detta är en sport som inte bara engagerar häst och ryttare utan också medhjälpare. Det är dom som groomar häst och ryttare i vilopauser och under ritten med vatten och annat. Först i mål på snabbast tid vinner loppet, om hästen blir godkänd i veterinärbesiktningen.

Grenar inom ridsporten

Hoppning – Klasser som man kan tävla i är från 0,90 till 1,60 meter. Banbyggarna kan inom de tillåtna gränserna för längd och bredd variera banans svårighetsgrad. Vid till exempel en regional tävling med oftast flera debuterande ekipage bör banan vara lättare. Lite annorlunda med nationell tävling då det krävs mer av dom tävlande. Banans svårighetsgrad kan variera beroende på hur hindren står i förhållande till varandra längs banan och hur olika hindertyper kombineras. Reining – grenens ursprung kommer från arbetet med hästar och boskap på ranch och blev en tävlingsgren i USA. Sedan 1949 har det erkänts som en sport. I tävlingarna rids ett mönster. Ett reiningmönster rids enbart i galopp, det ska innehålla spinn, galoppombyten och sliding stop. Domaren tittar på attityd, finess och mjukhet i ekipaget. Från start utgår bedömningen med 70 poäng. En korrekt manöver ger noll, inget påslag eller avdrag.  Sportkörning – Man tävlar med ponny eller häst i fyrspann, par och enbet. Liksom fälttävlan har sportkörningen tre delprov – dressyr, maraton och precision. I dressyrprovet ser domarna till vagnen och hästarnas skick. Dom ser även till medhjälparna och kuskens klädsel med mera, det ska vara propert och snyggt och utrustningen ska blänka. Maratonprovet är mycket likt fälttävlans uthållighetsprov. Ekipagen driver på genom de portar som angetts. Tiden börjar när ekipaget går in i det första hindret till att dom kört ut genom grindarna. Precision är det avslutande provet. Det körs längs en given bana mellan koner med en vätskefylld plastboll på toppen. Målet är att ta sig igenom banan utan att välta ner någon boll men även att vara snabbast.